Kan inte förstå att det ska vara så svårt att passa bussen. Om jag väcker dom en timme eller tio minuter innan den ska gå så nog f*n får dom springa till den.
Till saken hör att vi bor granne med busshållplatsen, typ. Men denna morron behövde dom inte springa alls nää då. När bussen kom rullande ner för backen så var dom på sina rum och vad vet jag vad dom sysslade med.
För inte bäddade dom sina sängar ialla fall men bussen den missade dom, grrr.
Men om man åker till stora vägen, ca tre km så går det en till, den också nyss. Kör fortare annars missar vi den här också, säger dom. Jaha så nu blev det mitt fel ungefär. Men det är tur att jag är född med blyfot så det går undan. Filippa hon slängde vi av i farten tror jag vid henne skola och dom hann precis i tid till vägen.
Humle & Dumle,Jacob & Adam.
Här är dom i samma fotbollslag och jag tycker att det är så roligt att se dom spel tillsammans. Eller nu tog jag väl i. Tycker inte alls om sån sport men jag kollar ibland för att jag är en "duktig" mamma som vet att det är viktigt att ge mina grabbar uppskattning för deras tränande.
Nu råder ialla fall ett lugn här hemma och jag ska passa på att mysa med en tidning innan jag börjar med röjjningen i trädgården.
Det kom lite varor igår för er som undrar och förhoppningsvis så kommer det mera idag eller imorron.
Livet blir ju vad man gör det till så jag får väl sluta att gnälla och ta vara på de små guldkornen som finns istället, som lite lugn och en tidning.
Kramisar Åsa.
Tack för gratulationen och besöket på min blogg!!
SvaraRaderaDet är väl för härligt med tonåringar (NOT!!) har haft egen vägslinga till tåget för att skjutsa mina som "bara ska ngt" och blir sena..men det klart..vad gör man inte för sina älskade ungar!!
P.s Din blogg e ny för mig så jag ska kolla in den noga D.s