måndag 31 januari 2011

Tadaa!
Är färdigjobbad och hemma, gah.
Hade en del som jag hade tänkt göra med min darling efter jobbet.
Om han visste om det?
Nja inte riktigt men ni ska veta att han hade tacksamt följt med mej, not.

bild; PB Home.
Gillar allt, ljusstakarna i fönstren och vilka fönster sen.
Kuddarna i soffan och vilken soffa sen.
Me like, me want.
Vi har ju pratat en del om att ev flytta till Lillstan våran.
Ja ialla fall jag och barnen har gjort det.
På nåt konstigt sätt så hör min man väldigt dåligt ibland och vid vissa tillfällen.
För honom är det ett sånt tillfälle som han likom inte riktigt hörbra.
Man kan nästan tro att han tappat talförmågan också.



bild; PB Home.
Grått är flott, enligt min mening.
Hur som haver så har det kommit ut några objekt som jag tänkt att vi kunde åka och kolla på.
Gissa om jag blev förvånad när jag fick ett OK.
Men säg den lycka som varar.
Telefonen ringer och mamma/svärmor står hemma på våran gård och väntar på oss.
???
Ja inget illa menat mot svärmor för jag har nog världens bästa men nu idag, ööhh.
Oj det glömde jag att jag lovat hjälpa henne med hennes nya dator.
Meeen vilken otur då måste vi ju åka hem, NU.
Hmm, nu glömmer han att så jäkla lättlurad är jag inte.
Imorron är det en ny dag och på't igen då bah. :)))
KISSES & HUGS!
Å.

4 kommentarer:

  1. Maggan Liljegräs31 januari 2011 17:41

    Vilken härlig blogg Åsa !! Och den hittade jag först nu....men nu är den tillagd bland "mina favoriter"

    SvaraRadera
  2. Hej! =)

    Första gången här! Vilken härlig blogg du har!
    Jag tror att det du bekrive kan vara ett symptom överlag som män lider av. hihi! Jag känner i alla fall väl igen det! Tänk att sinnena plötsligt kan slås ut och ingenting tycks fastna eller gå in...Ja vad säger man?! Trägen vinner!

    Ha det fint!
    kram Emelie

    SvaraRadera
  3. Ååh, tack Maggan. Hoppas du får det bra här med mej och stannar kvar, :)

    SvaraRadera
  4. Hej Emelie!
    Tack för att du lämnade en kommentar, alltid roligt att få.
    Ja det verkar som dom är mer eller mindre lika våra "oumbärliga" män. :)

    SvaraRadera